tisdag 1 juli 2025

Här och nu


 Ena stunden solsken, nästa stund regn. 😅

Lite så där virrigt som livet kan vara, vad är det som bestämmer? När ska det klarna?

Jag har trillat på en magisk människa som hjälpt mig med min rygg, hela min kropp och kommer nog hjälpa mig med mitt virrvarr i huvudet också innan hon är klar. 

Jag var nyfiken på en ”prova på behandling” med djupvågor och laser. Det hjälper fascian och läker kroppen inifrån och ger celler energi. Bara jag skriver det här vill jag gråta. För min rygg har varit skit sen Januari och gudarna ska veta att jag gjort allt och varit på flera ställen för att få hjälp. 

Sen går jag till denna fina kvinna och det bara är MAGISKT. 

Att hon sen kan känna in, och vi klickade är en annan femma. Hon är även hynosterapeut. Vilket t om min psykolog pratar gott om, hur häftigt är inte det?

Hon ger även utbildningar, och det känns som jag är nyfiken på det. ❤️

Universum har inte alltid lika rak väg och stora öppningar för mig som för min dotter. ❤️

Jag har nog aldrig känt så starkt när öppningarna kommer som för henne. Det vill putta ut henne, och fram. Hur mycket hon än spjärnar emot så är planen för henne att inte stanna i grottan. Och hon kan inte stå emot när portar öppnas. Det är galet underbart! 😢❤️❤️❤️❤️🙏🏻

För min del behöver det ta tid tydligen. Och jag samlar på mig visdom och erfarenhet på olika plan. Jag behöver dock samla på mig mer ork. 

När jag målade rummet var jag i kontakt med allt som är jag, en ren kraft som NJÖT! Jag njöt av alla moment.

Men sen tappade jag ork och jag förstod inte hur det kunde hända. Så jag behöver vara rädd om vart jag lägger min energi. 

Just nu funkar det inte helt att leva som jag vill och med rent hjärta till mig. Det skaver lite här och där. Det är nog den biten jag behöver justera. Rensa rabatten som jag hörde igår.

Du kan inte planera frön och tro att det kan växa om du inte rensar rabatten. Jag behöver titta på det. 

Min unge och jag ska åka till Grekland. Jag längtar. Det blev lite spontant, hon har varit knölig så när jag gav upp planen ville hon åka. 😆 Hon ville först åka med sin pappa, de hade funderat på att åka förra året och i år. 

Men nu åker de till Liseberg istället så då får hon den upplevelsen med pappa och bror. ❤️ Och vi får Grekland. Winwin. 🙏🏻

Jag är lite splittrad inombords. Inte alltid i kontakt. Lyssnar på olika saker och det tar ett litet tag innan det faller på plats inombords, innan jag vet. 

Jag sover bättre tack vare att jag kör sömnhypnos varje kväll. Förut har jag kört då och då. Men nu kör jag varje kväll, galet bra. Jag har sovit HELA jobbhelgen vilket aldrig hänt. Visst, jag har vaknat men somnat om!Jag blev nyfiken på hypnost när Anasthelle ville testa hypnosterapi hos Mia. 🥰 

Mia körde lite på mig också, samtidigt som hon behandlade. Det blir inte lika djupt då. Och jag blev förvånad. Kanske borde skriva om det och se vad som kommer ur? 

Vi pratade om min pleasande sida. 

Hon undrade vart känslan satt, i bröstet. 

Om jag tog ut den och tittade, vad kände jag då? Tacksamhet och att det är vackert. 

Hon undrade varför jag pleasade? Det visste jag inte. Ok, du var för liten för att förstå. 

Hon sa: kommer det från dig eller någon annan? Någon annan, det kände jag direkt.

Ok, vi behöver inte gräva i vem och varför. 

Ge ditt inre barn kärlek, bara älska henne. 

Min första känsla var att det lilla vild djuret inte gick att krama för hon sprang runt i ilska. Efter det knöt hon sin hand i fickan och visade inte sin känsla. Det arga och fula.

Det kom en sorg, men försvann fort när allt inne i huvudet bara blev till fridfullt ljus av guld. Massor av guld.


Nu har situationer kommit till mig när jag inte förstår varför jag behandlas som jag gör. Jag ställer upp, ändrar mina planer, låter saker bli lidande som jag aldrig skulle låta annars. Ändå känns det som jag blir pissad på. 

Jag förstår inte. 

Det blev som ett ”aha” från hypnosen. 

Vad kan jag göra då? Är det att sluta, bara sluta. Lägga allt åt sidan och krama det barn som är inom mig. Som gör så mycket gott och tror att det är så medmänniskor funkar? I hennes värld finns inget annat? Ge och ta. Jag har aldrig förstått varför vi inte fungerar på samma sätt. Så det var mitt i prick fast jag aldrig sett det. 

Och jag har haft lite ”kli” på ”inre barn”. Men nåt ligger det i det här.

Skickar ut det. För jag har inget svar eftersom jag inte förstår. Jag ger hellre mer än jag tar. Det är min filosofi, kräver sällan lika mycket tillbaka men skulle önska respekt?

Här sitter en väldigt stor del i mig som jag behöver få på plats. Det är här det blir obalans i mig. 

Fasen, svaret kom direkt. Jag kan inte ta på mig andras obalanser och fixa de, när det inte är mitt. Då stör det min egen balans. På många håll klarar jag det, men på andra inte alls.

Jag behöver stärka mig själv, och stå förankrad i mig innan jag faller i en omedveten fälla. 

Gode Gud. Hjälp mig med detta.

Amen ❤️

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Djupdyk?

 Kanske dags att sätta sig på havsbotten och samla ihop bitar som kanske behöver limmas ihop? Eller bara se vad som vill ut? Att hoppa av et...