Det finns mycket känslor när man gör slut. Tar det där klivet och står upp för dig själv. Både vilsenhet, sorg, förvirring, ilska, lycka, frihet och styrka.
Jag har bara gjort det en gång när jag var i en relation. Tidigare hade jag inte det modet.
Idag gör jag slut med mig själv. Nej, jag ska inte studsa ner i graven. Men nåt måste göras.
När jag tidigare varit här har jag bitit ihop tills en operation, eller en resa räddat mig. Det har hjälpt mig att klara av att leva. Sen har jag varit på banan igen.
Nu finns det inget som kan rädda mig. Mer än jag själv.
Kl två vaknade jag på natten. Jag är slut som människa och den sömnen behövde jag. 03:40 gick jag upp. Jag hade ändå mycket att göra innan jobbet.
Jag gick ut med hundarna, duschade Wendy och gav de frukost. Kokade mina ägg. Pratade med Anasthelle och sen började diskussionen inom mig.
-Du borde vara hemma..
-Lägg av!
-Jo, på riktigt. Du har så lätt att ge andra råd med att ta hand om sig och lyssna på kroppen. Du borde verkligen ta hand om DIG!
-Nej! Va pinsamt. Vad ska jag säga? Jag är ju inte ens sjuk, sen karensdag på det. Jippy!
-Gårdagens varningssignaler är inte okej. Och du gråter väldigt mycket. Du är inte lik dig. Folk reagerar t om när de ser dig. Två dagars sjukskrivning är inte detsamma som ett år! Vilket det kan bli om du inte lägger ner.
Jag lyssnade. Lät diskussionen ebba ut. Bestämde mig för att hoppa av. Bara vara. Göra det som faller mig in. Jag diskade min del av disken. Åt frukost med Babben i öronen.
Jag sjukskrev mig och gjorde det av egen vilja.
Jag skäms för att jag gråter. Skäms för att jag hamnat här. Skäms för att jag inte kan bättre. Skäms för att jag inte är starkare. 😔
Men jag är stolt för att jag faktiskt för en gångs skull bryr mig om MIG.
Jag har fått tips om att göra roliga saker. Men just nu funkar det inte. Jag orkar inte ta hand om det vardagliga ens. Jag är mer och mer apatisk. Och jag är väl det av en anledning. Det spar kraft som inte riktigt finns.
Jag litar på mitt läkkött, och på livet. Och på mig, att jag drog i handbromsen i tid.
Jag behöver mig. Inte karusellen där ute. Den gör mig matt och inget gott.
Nu ska jag göra slut med duktiga flickan. Ta hand om det jag känner för. ❤️
Släppa skit för att vinna frihet.
Och växa uppåt igen.
Amen

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar