Pussla liv

 Livspusslet är ett stort samtalsämne många ggr. Framförallt hos kvinnor.

Även jag fastnar och det är inte alltid jag inser det själv. Men jag hör när livet ibland talar genom andra, och då fnissar jag lite förtjust.

Det är lätt att inspireras av andra och försöka få in det i sitt eget liv. 

De som renoverar, träningsfreaken, hälsoproffsen, de som kan allt om återhämtning, kunniga ryttare, hundproffs. De där föräldrarna som bara gör allt rätt.

Om jag var en sån som jämförde mig med allt detta skulle jag nog gå på lyckopiller som många gör idag.

Jag jämför mig inte. Men kan ändå sakna att inte få allt på plats när även jag lever utifrån och in.

”Om jag bara kunde lyssna på kroppen”. Då väller det in tips.

Lika med min första häst. Så många tips, men vem skulle jag lyssna på?

Svaren finns inom mig. Men i en värld av brus så kan inte alltid den sanna rösten göra sig hörd. Inte ens min.

Jag har lyssnat på en bok som tar upp lite intressanta saker. Rätt komplicerad, men ändå ett sunt förnuft. Nåt som kittlar i mig och inte faller på plats.

Jag blir alltid glad och lätt när jag skriver. Ändå skriver jag sällan.

Det jag har förstått är att när jag skriver öppnar jag upp, och en flod väller ut inom mig. Det ger balans och svar.

Mannen som skrev boken hade varit död och ifrån den upplevelsen delade han med sig av.

För att hämta energi, behöver vi ladda oss själva.

Varför har vi så svårt att ladda på vårt inre när vi kan ladda på oss med skräpmat, dåliga relationer, alkohol osv. Varför har vi sånt behov av att fly vårt sanna jag när det bästa som finns är när vi är i flödet?

Det förstår jag fortfarande inte.

Man blir som man umgås säger vi. Och visst ligger det nåt i det?

Och kämpar vi emot det blir vi dränerade.

Ge och ta. 

En ger, ställer upp, fixar och trixar. Den andra tar emot och kan lätt tänka på sig själv först. Alltid först. 

Till slut blir givaren tom. Den kan aldrig fyllas på av tagaren. Det finns inget att hämta där.

Det är lite som att ta en spermie och lägga utanpå magen och hoppas på ett barn som ska växa inom mig. Lönlöst.

Så här långt är det logiskt. 

Vi går vilse i själva tankningen. Du kan börja hämnas, boka en resa, fly.

Men när du är tillbaka från resan är situationen lika, efter hämnden mår du ännu sämre. Tagaren fortsätter att ta.

Jag vet inte vad ditt sanna jag skulle säga. Men här försöker den rösten göra sig hörd. Vi sliter med pusslet, för att SEN kunna andas. Få allt på plats. Men svaret finns aldrig där.

Svaret finns NU.

Jag har ofta energi. Och älskar att följa med livet.

När mattan rycks undan blir det vila för mig.

Och det krockar nog lite eftersom en energilös Ankie är inte riktigt jag. Men jag låter det vara så. Men saknar mig, drivet en aning.

Varför är jag inte 💯 snäll emot mig själv? 

Heja mig som inte dricker alkohol, som inte jäser av vin och inte förgiftar mig. Toppen. Vinner energi.

Men baksidan av det är chips och choklad. Jag kan vakna tidigt och ösa på mer, och tappa energi ändå. Ok, där kom svaret med sötsaker. Det vill ge mig den energi jag saknar.

Jag öste på med hästar i januari när jag tänkt ta upp träningen, sen ramlade jag så träningen får åter vänta. Ändå vibrerar på min vibrationsplatta och gjort det jag kunnat. Men kroppen trivs inte. Den är inte i balans,

Livet är lugnare. Vad vill mitt sanna jag?

Minns den där märkliga meditationen jag var på för många år sen.

I meditationen skulle jag gå in i ett tält där någon väntade på mig. Jag skulle ställa en fråga till den personen,

När jag kom in i tältet satt en munk på en bänk.

Jag satte mig bredvid honom och frågade varför alltid min mage är svullen. Vad är fel? 😳

Han svarade:

-Så länge du inte lever ärligt emot dig själv och inte lyssnar så är du svullen.

Jag har numera mer visdom än förr. Och kan känna ”man blir som man umgås saknad”. Att få ha de som är lite på samma frekvensen mig i mitt liv. Någon att prata med som lever mer inifrån och ut, än tvärtom.

Jag pratade med en man på jobbet, och han var lite så. Samtalet flöt på lätt.

Kan det vara så att personer som är på samma stadie laddar varann?

Lika mycket som om inte spänningen stämmer mellan andra att då dräneras man?

I ge och ta. Behöver givaren fyllas på.

Inget konstigt att jag är en givare. Och ibland är det inte ett skit kul. Och bara där hör vi att jag inte ska ge utan släppa taget. 🙏🏻

Där behöver jag ladda mig själv för att inte göra slut på mig.

Och ja. Hästar är en stor del till mitt inre välmående. Där ÄR jag. Nåt med hästar är rätt för mig.

När det försvinner finns allt jag inte ägnat tid åt kvar. Hemmet, matlagning, träning bla bla bla.

Och då vill jag inte. Vilket är bra. Skit i det!

Men det känns konstigt. Och kanske jag blir som jag umgås? Drar täcket över huvudet och sover bort livet? Vaken på natten och lever utifrån och in? 😢

Nä, så vill jag inte leva mitt liv.

Jag ser det som att livet stillat sig, jag vilar. 

Inspirationen finns där. Bara inte just nu. Men den kan komma på en sekund, det vet jag. 😅

Jag kan snabbt hänga på.

Hmmm.. Det kommer något till mig nu. 

Ankie, den ensamma.

Ensamma mamman, singeln, lite märklig och inte så många vänner. Mest ensam kanske. Ju mer jag förstod om 3p så är mitt hem och min borg JAG. Vad mer behövs?

Jag orkar inte renovera mitt hem för jag kan inte ensam. Jag kan inte ta tag i ett drömliv för jag kan inte ensam mm.

Jag skulle kunna göra som de som ställer sig upp och bygger ett hus ensamma, eller köper ett hotell utomlands. Ensam är STARK!! Men eftersom jag inte orkar får livet fortsätta som det alltid gjort.

Plötsligt kom en insikt till mig. 

Och det är att jag är trött på just det. Att stå ensam och vara stark. Jag är duktig på att ladda andra med min energi, och jag KAN ladda mig också. Jag har trott att det är vad mitt liv handlar om. Ge till andra.

Men jag har missat att om vi laddar TILLSAMNANS, då blir energin enorm. Det flödet är större än ett ensamt flöde.

Oj!! Vad händer? Är det dags att bjuda in till något? Öppna upp för något?

Vad vill livet då? 

Det känns som jag stängt till och om mig för att jag inte vetat bättre. Pga att jag haft brist på kunskap.

Men jag måste inte kunna allt! 😁

Det här ska jag släppa ut mer av! 

Nu behöver jag ställa mig vid spisen 😂❤️