lördag 4 november 2023

Litenhet


 Det är något nytt som händer i mig, och jag är aningen vilse i det.

Jag litar på att jag är trygg. Men jag är liten. Och trött.

Det känns som jag vill bort. Ibland lämna detta jordelivet. Inte ta livet av mig, men om jag skulle bli påkörd av en bil och allt tog slut vore det helt okej.

Allt är gjort. Klart.

Ändå förstår jag att tiden inte är klar för mig än. Jag vill inte lämna innan mina föräldrar lämnar heller. Att de ska förlora ännu ett barn är inget jag vill att de ska uppleva igen. 😢

Om vi plockar bort saker ur det yttre livet från mig.Och jag  har mestadels levt för det yttre världen och glömt mig  själv en längre tid, då blir det plötsligt tomt. Lite smärtsamt.

Det liksom krackelerar. Jag är snabbt i givakt för andra om jag behövs. Men om jag släpper även det? Slutar upp med att finnas för andra? Vem är jag då?

Fatta vilsenheten. ❤️

Det är vad jag behöver göra. Men det är svårt.

Jag behöver göra min egen resa nu. Ju mer jag hjälper andra och kanske på min egen bekostnad, så tappar jag bort mig själv. Obs, det är inte någon som tvingar mig. Det är frivilligt.

Glöden för andras väl och ve är nog mitt kall. Men det får inte ta över så jag slutar leva.

Jag finns inte föralltid. Och att fylla mitt liv med just LIV är grejen.

Då gäller det att vara sann emot mig själv. Så kreativiteten flödar.

Jag har stängt till mycket av det som kan fylla mig.. 

Män, sex, sång, hästar, skrivandet och vänner på djupet,  samt skratt. Det som ger livslust.

Jag har tragglat i en värld och låtit tiden gå. Väntat och sett hur livet ska lösa det.

Men det är inte meningen att livet ska väntas på. Det ska levas. Även om omvärlden inte kanske lever ut, så behöver jag inte bli som jag umgås.

Själen vilar. Och den vill gråta. Men jag har ingen anledning till det. Och ingenstans att ta vägen.

Men… Måste jag ha det?

Vad händer om jag tänder ett ljus och gråter?

Ta vägen? Jag sitter ju i soffan.

Gissar att när de första tårarna trillar har jag tre pälsbollar bredvid mig som tröstar på det bästa och mest ickedömade sättet.

Livet 💫❤️💫

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Djupdyk?

 Kanske dags att sätta sig på havsbotten och samla ihop bitar som kanske behöver limmas ihop? Eller bara se vad som vill ut? Att hoppa av et...