Jag har varit med om något häftigt. Väldigt stort för mig.
En vän till mig har periodvis mått dåligt. Och vi har pratat. Massor.
Jag har läst ur min blogg och tårar har droppat på henne. Jag har förklarat liknelsen jag tänkt om den inre ljuslågan jag skrev om i ett tidigare inlägg.
Och just det klingade i henne. Hjälpte henne att andas när marken gungade och det fick henne att vakna. Hon sa att det liksom rasslade till, som ett pussel. Så visade hon med sina fingrar hur liksom allt föll på plats.
Wow!!!! 😢❤️
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar