tisdag 20 juli 2021

Storm ⛈

 


Ibland stormar och blixtrar det. Inte bara ute utan även inombords. Vi blir heligt förbannade och vill straffa Gud och hela världen. Vi vill t om kanske rent av mörda någon i den stundens hetta när det blixtrar så hårt så inget annat existerar.

Om BARA, DÅ, hade allt varit bra.

Vi ser inte solen där bakom ovädret och ärligt talat så känns det som att solen aldrig ens har existerat eller kommer att existera igen.

Varken friden inombords, klarheten som ibland lyser och leder oss, är lika långt borta som solen bakom ovädret där ute. Allt är bara storm. Allt handlar om just det, det som gör oss upprörda.

De tekniker som finns för att ge oss frid, tänk positivt, andas, räkna till tio, ut och jogga, slå på en säck osv det gör oss mer arga

Jag då? Blir aldrig jag arg? Är jag en Jesus, helt förändrad från det temperament som alltid funnits där? Den överkänsliga människan som har lika lätt till att skratta som att gråta?

Jo jäklarns. När jag lever i huvudet och tappar hjärtat så ryker det i öronen.🤣

När jag tänker om BARA ungarna gjorde si eller så. DÅ, blir det bättre. Om jag hade en husvagn. DÅ skulle det bli bra. Om Gabriel hittade ett eget boende DÅ skulle han få det bra, och vi mer plats. Om bara…

Så hamnade jag vid klipporna. Första gången i år. Med en flicka som lever för mobilen, ingen kontakt. Desperat har jag försökt få henne att umgås, kommunicera att LEVA.

Men det är på mina villkor. Det enda hon vill, är att stanna i sin låtsasvärld. Vad jag än tycker om det så kan inte jag tvinga henne till min värld, i mitt flöde. Det kommer när det kommer.

Jag lät henne vara. Där och då njöt jag. Kände att jag behöver ju inget annat. Min klippa, hundar, lite kaffe. Njutbart.

Det är lätt att tro att min semester behöver fyllas med allt trevligt som alla andra gör. Åka kors och tvärs, umgås, dricka bubbel, smala och vackra.

Själv sitter jag lönnfet med bondbränna och tjatar på  mina barn. 🤣

För att även jag glömmer ibland, att det inte sitter därute, eller i framtiden. Det målas upp fantastiska filmer om hur min semester kunde se ut, om bara..

Idag blev jag ensam. Så SKÖNT! Eftersom det sällan händer blir det WOW de timmarna.

Jag passade på att göra ett hittepå recept.

Kan jag fixa ihop rödcurry med räkor? Jag började glatt improvisera.

Hörde nåt mysko, och Wendy var för andra gången in på Gabriels rum och snokade i alla rester han lämnade. Jag tjoade ut henne. Och hjärtat slog upprört.

Jag fick inte igång vare sig dator eller högtalare så jag kunde inte lyssna på musik.🥺

Andningen återhämtade sig vid mina ljuvligt doftande grytor. Då välter jag naturligtvis oljeflaskan så olja väller ut bakom spisen, jag lyckats också  knivhugga mig så blodet droppar. 🩸 

Vanligtvis brukar jag inte hojta på vare sig hund eller skrika åt olja som rinner ut. Men nu gjorde jag det. 🤣

Kockade vidare, fixade en sallad och åt med andakt. Jävlar va gott!

Oljan finns kvar bakom spisen. Hemmet är skit men inombords lyser solen. Tacksam över egen tid. Oj, så tacksam som så ögonen tåras visst.🥲

Att låta ”borden” va, eller det som ev skulle kunna hända i framtiden, att låta det vara om hur lyckliga vi skulle va om bara.. 

Ju mer vi tänker och grottar i det, och ju hårdare hjärtat slår. Då är vi fel ute. Då är det dags att vakna till.

Inte fel att drömma! Det är vi ju födda till. Vi lever vårt liv i en dröm mesta dels. Men att TRO på drömmen, det är en annan sak. Och reagerar ditt psyke, då är det dags att tacka ditt inbyggda varningssystem.

Lika lite som vi kan göra nåt åt att det är oväder ute, kan vi göra nåt åt de tankar som dyker upp. Det vi kan göra är att förstå att det är vad jag tänker OM ovädret som är grejen. Ett väder är bara ett väder.

Det är liksom ingen fara. Vare sig väder eller tankar.

Och mitt humör där och då när oljan spilldes ut och gav mer merjobb försvann ju, fortfarande ligger oljan kvar. Om det var oljans fel att jag blev arg. Varför slår mitt hjärta i takt, allt är lugnt? Jag borde fortfarande vara arg, men det är jag inte. Tvärtom. Precis. Det är mina tankar OM oljan, det handlar inte om oljan i sig. 🤣

Puss på dig ❤️

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Djupdyk?

 Kanske dags att sätta sig på havsbotten och samla ihop bitar som kanske behöver limmas ihop? Eller bara se vad som vill ut? Att hoppa av et...