Hej min själ

 Hej mitt älskade inuti. Välkommen tillbaka.

Förlåt för att jag inte haft vett att alltid lyssna och förstå. Men du vet ju hur det är att leva i den här världen som är så full av brus, förväntningar, påhittade måsten och en tid som egentligen inte finns. Av allt jag vet, så förlorade jag mig. Det är jag ändå tacksam över.

Jag håller på att vakna, och gnuggar mig lite förvirrat och sömndrucket i ögonen. Tacksam för varje konstig grej jag upplever som ger mig ett aha! 🙏🏻

Andetagen som kommer in i mitt liv, påminnelser om att sluta pleasa andra och gå efter deras pipa eftersom min pipa ofta tycks vara förstoppad när jag har andras bästa för ögonen. Om det blir stopp hos mig har jag kunnat ta det 

Det är inte meningen att jag ska bli en ego jävel som skiter i andra. Jag behöver bara se mitt eget värde. Det har jag lagt i händerna på andra. Oskyldigt. Det är nog bara i relationer till män jag kanske lärt mig mitt värde, och snart även i vänskap? Jag har lite fler steg att ta, ömsesidig respekt. Inte bara från mitt håll. Mitt sätt att kunna utplåna mig för andra bör bli ett minne blott. 🙏🏻

Att vara en dörrmatta är väldigt osexigt. Livet ska inte se ut så. Inte hos andra, inte hos mig. 

Livet plockar bort. Och här står jag nu. Ensam med hunden. Jag ser vägar där jag kan gå in och pleasa, hjälpa, vända ut och in på mig för att hjälpa och se vad jag kan göra?

Eller så accepterar jag att nu är det läge att trycka på paus. 

De som vill ha mig på ett sätt, det sätt som är deras värld. De faller bort av sig själva. Det såg jag för många år sen. 

De kom in i min värld en tid för att sen försvinna. Det är idag helt okej. Jag ser det och accepterar det och sörjer det inte. Det hör till livet och vår lärdom. Jag är glad över det som var, men lägger mig inte längre platt för att passa in där jag inte ska vara. Släpper du mig, då går jag. 🙏🏻 Utan att mena illa. Jag förstår att tiden är över. Och hjärtat gör inte ont av det längre.

Det har jag lärt mig.❤️

Men jag har flera lärdomar kvar. Jag tror ändå att det kan bli lättare nu? 

Ju tystare det blir inom mig och runt mig, desto närmare kommer livet. Och jag njuter av det. 

Jag är så tacksam över att vara där jag är just idag. Jag riktigt känner hur livet äntligen flödar i mig, hur mycket jag saknat att leva.

🙏🏻❤️🙏🏻