Kärlek

Ibland dyker de upp. Hjärtan. Det lustigaste hjärtat var nog hjärtat av fågelbajs jag hade på bilen en gång. 

 En man skrev en gång: Det finns mycket kärlek i dig. Och det håller jag med om. 

Ändå missuppfattas det. 

 Jag tror att vänner/folk känner mig bättre än de gör. Men utefter deras känsla och tolkning just för den stunden så kan det bli allt annat än den jag är. 

 Vid senaste missförståndet där en vän vände på klacken lät jag det vara. 

Att förklara och älta är jag lite trött på. Om vänskapen betydde så lite? Då släpper vi väl. 

Bitterheten var dock större än jag trodde och jag insåg hur olika vi tolkar situationen och hur jag hade gjort annorlunda. Om jag var han. 

Och där har vi det, den där kärleken i mig, livet. Det som ofta vänds emot mig och det enda det är är ren kärlek. Det skrivs om till något annat. 

I den andres värld. 

Och det blir ett hot. Lite överraskande eftersom vi aldrig ens varit osams, inte ens då vi haft delade meningar. 

Inte ens nu. I morse drömde jag om honom. Och då insåg jag hur korkat detta var!

 Jag skrev ett mess från hjärtat, men OM han läser så kanske inte hans hjärta är lika öppet. Jag kan iaf skicka värme och kärlek, jag har inget att förlora på det. Det lustiga i allt är att senast när vi sågs så sa jag att vänskap är bättre än kärlek. Vänskap håller längre, se på oss! Många år hade vi som vänner.